Irländskt landsbygdsmys
Jag gillar Marita Conlon-McKennas böcker. De är inga mästerverk, men de är definitivt feelgood i dess rätta bemärkelse, perfekta att krypa upp i läsfåtöljen med en ganska ruggig sommardag den här sommaren som mer liknar höst.
Jag har läst hennes senaste, Den glömda rosenträdgården. Den utspelar sig i Kilfinn, en liten irländsk by. En av huvudpersonerna är Molly Hennessy, vars make David har plötsligt dött, och hon vet inte om hon har råd att behålla deras älskade georgianska jättehus, Mossbawn. Hennes döttrar vill inte att hon ska sälja, men hon kan bli tvungen att göra det. Vi möter också Mollys systerdotter Kim, som mist både pojkvän, jobb och bostad, och kommer till Kilfinn för att slicka sina sår. Den tredje huvudpersonen är Gina, som jobbar på byns café. När hennes åldriga chef får en stroke och hamnar på sjukhem verkar Ginas jobb hotat.
Den här boken är tämligen förutsägbar, men det är okej. Den slutar förstås lyckligt, och det är också okej. De tre huvudpersonerna lyckas förstås gemensamt lösa sina problem, och allt blir bra, ja, till och med bättre än förr. Alla hittar sina roller, och Mossbawn får ett nytt liv. Lite klyschigt, men ganska mysigt, och perfekt sommarläsning.
