Kul med lokal författare
Åsa Foster blev väldigt uppmärksammad för sin debut, novellsamlingen Man måste inte alltid tala om det. Den utspelade sig mest i Afrika, där Foster bott. Men nu bor hon i Hörby kommun, i en grannby till vårt Östraby. Och hennes andra novellsamling Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden utspelar sig i Skåne. Ja, det är riktig igenkänning på många platser. Löberöd, Eslöv, Frostaskolan och mycket annat. Och när hon beskriver hur snön fyker och sätter igen vägarna, ja då ler jag verkligen igenkännande. Jag tyckte rätt bra om hennes debut, men den här gillar jag verkligen.
Jag tycker egentligen att noveller är svårt. Författaren har så kort tid på sig att göra något av dem. Och jag kanske inte tycker att Åsa Foster lyckats varje gång, men för det mesta har hon faktiskt det. Folk gör onekligen rätt märkliga saker i hennes noveller, och ibland skulle man ju vilja ha en fortsättning, bara för att få veta hur det går. Men det är väl liksom det som är vitsen med noveller, att man inte får den där fortsättningen.
Jag tycker nog fortfarande bättre om romaner, som får utveckla sig mer, mn ska man läsa noveller, ja då är Åsa Foster bra.
