karinboktok.blogg.se

Att läsa är att leva. Här skriver jag om böcker jag läst. Utbudet är blandat, men deckare dominerar.

Moströms tredje i den hopslagna serien

Publicerad 2016-07-26 17:08:03 i

Jonas Moström skrev först åtta böcker i deckarserien om poliskommissarie Johan Axberg och läkaren Erik Jensen i Sundsvall. Jag tyckte mycket om serien, och läste den med behållning, men jag tyckte nog att den tappade mot slutet. Framför allt den sista boken, Storsjöodjuret, tyckte jag var ganska medioker.
 
Kanske kände Moström också detta, för året efter påbörjade han en ny kriminalserie där huvudrollen spelas av läkaren och gärningsmannaprofileraren Nathalie Svensson och miljön är Uppsala. Första boken heter Himlen är alltid högre, och är riktigt bra. Och vad händer i slutet av boken - jo då dyker minsann Johan Axberg upp! I den andra boken om Nathalie Svensson, Dominodöden, samarbetar de två, och likaså i den tredje boken som jag läst nu, Midnattsflickor. Moström har alltså låtit sina två bokserier smälta ihop, och det fungerar alldeles ypperligt. Sundsvallsserien, som tappat stinget, får låna ut Johan Axberg (och i någon mån Erik Jensen) till Uppsalaserien, och det blir en bra kombo.
 
I Uppsala blir två kvinnliga studenter våldtagna inom loppet av några dagar. Kort därpå hittas ytterligare en ung studentska mördad och våldtagen. Alla tre kvinnorna liknar varandra till utseendet. Gärningsmannaprofilgruppen kallas in, eftersom man befarar att fler kvinnor kommer att drabbas. Man hittar en trolig gärningsman, men det ska inte visa sig vara riktigt så enkelt... Polisen börjar undersöka ett märkligt ordenssällskap.
 
Jag tycker den här boken håller riktigt bra klass. Det känns som om Moström verkligen lyckats få ihop sina huvudpersoner från två serier till en enhet, och jag ser fram emot nästa bok i serien.
 

Om sorg och saknad när det ofattbara händer

Publicerad 2016-07-26 16:51:58 i

6 oktober 2011 befinner sig filmregissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän för att leta inspelningsplatser till Fjällbackamorden. Plötsligt är han borta. Hans kamrater som är med honom letar, men tvingas kalla på polis. Inte heller de hittar ett spår av honom. Teorin är att han halkade på en klippa och sveptes ut i havet.
 
Om detta skriver Lind Lagerlöfs änka Malin Lagerlöf i Dagbok från ditt försvinnande. Boken är skriven i du-form och riktar sig alltså till den försvunne maken. Hon tvingas inse att den make hon talade med bara en kort stund före hans försvinnande är borta för alltid. Hon står ensam med tre barn, varav det yngsta bara är några månader gammalt. Vad gör man? Hur överlever man?
 
Jag gillar den här boken, för den är så verklig. Malin Lagerlöf skyggar inte för att berätta om hur ofattbart jobbigt det är, och hur hon liksom inte är med i verkligheten till att börja med. Samtidigt vågar hon berätta om hur hon så småningom får tillbaka glädje i livet, parallellt med saknaden förstås. Och hur hon till och med inser att det kan finnas saker som har sin fördelar nu. Som att hon och barnen ofta kan hälsa på hennes syster i Värmland, dit Daniel ogärna reste. Som att hon nu kan ta med barnen till London, som Daniel inte gillade.
 
Malin Lagerlöf berättar också om det fantastiska skyddsnät hon har i början. Hur hennes släktingar och vänner gör ett schema för att någon alltid ska finnas där, och hur de liksom avlastar henne allt som behöver göras. Men också om den dag då hon inser att så här kommer det att vara i fortsättningen - hon och barnen, utan Daniel.
 
Den här boken är ganska tunn, drygt 200 sidor, men jag tycker det ryms mycket innanför pärmarna, och man blir helt klart berörd av boken. Rekommenderas för läsning!
 

Så bra krigsskildring i Köpenhamns- och Malmömiljö

Publicerad 2016-07-26 16:37:00 i

För ett par år sedan var Malmöförfattaren Set Mattsson på författarbesök på vårt bibliotek. Jag läste då inför besöket hans kriminaltrilogi från efterkrigstidens Malmö; Ondskans pris, Svekets offer och Fruktans tid. Vädigt välskrivna och intressanta böcker, och extra roligt att min hemby Östraby finns med i en av böckerna. Visserligen som nazistfäste, men ändå...
 
Nu har Mattsson skrivit Så länge min bror andas. Den utspelar sig huvudsakligen i Köpenhamn men också lite i Malmö, och på 40-talet. Några av figurerna i trilogon förekommer också i denna bok. Framför allt gäller det danska Ilse Pedersen som här spelar en av huvudrollerna.
 
Det tar väl en 50-60 sidor innan jag riktigt landar i boken, men när jag väl gör det har jag svårt att släppa den! Mattsson förnekar sig inte. Han skriver otroligt väl, med en bra språkbehandling och ett intressant innehåll. Jag vet att han gör mycket research, och är rätt säker på att hans fakta är korrekta, eftersom boken är utgiven på Historiska Media, vilket jag uppfattar som en kvalitetsstämpel.
 
Boken utspelar sig i Danmark som sagt, och tiden är hösten 1943. Gila och hennes föräldrar är danska judar, och blir tvungna att hals över huvud fly till Sverige, när situationen för dem bara blir värre och värre. Kvar på ett sjukhus i Köpenhamn finns Gilas älskade lillebror Jakob. De får löfte om att Jakob ska skickas efter till Sverige så fort han tillfrisknar. När så inte sker bestämmer sig Gila för att åka tillbaka till det ockuperade Danmark för att leta efter Jakob - ett farligt tilltag för en judinna. Väl i Danmark får hon hjälp av Ilse Pedersen, som är medlem i motståndsrörelsen. Gila och Ilse hamnar i många farliga situationer, men de ger inte upp.
 
Jag tyckte lika mycket om den här boken som om trilogin om poliskonstapel Douglas Palm (som skymtar förbi i den här boken). Jag hoppas på en fortsättning här också, eller kanske på en fortsättning om Palm och hans kollegor, något som Mattsson antydde är något han är sugen på att skriva.
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela