karinboktok.blogg.se

Att läsa är att leva. Här skriver jag om böcker jag läst. Utbudet är blandat, men deckare dominerar.

Småtrevlig feelgood som inte lever upp till föregångaren

Publicerad 2017-08-14 19:59:10 i Allmänt,

För ett drygt år sedan bloggade jag om Lori Nelson Spielmans debutroman Det kommer alltid en ny himmel, som jag tyckte bra om. Lättuggad och lättsmält feelgood, javisst, men ändå med någon substans. När jag läste den var jag också sjuk; hade börjat gå på cellgifter. Kanske var det därför jag uppskattade den extra mycket, eftersom den var ganska positiv i tonen.
 
Nelson Spielmans uppföljare heter Älska, glömma och förlåta. Och kanske är det för att jag mår bättre nu, eller så är det ändå, men jag tycker inte lika mycket om den här boken. Den tar sig vartefter, det gör den, men hela upplägget med så kallade förlåtelsestenar känns lite sökt. Om man får en sten skickad till sig av någon ska man skicka tillbaka stenen som ett tecken på att man förlåter personen det den gjort ont mot en tidigare i livet. Och så ska man skica en sten till till någon som man vill bli förlåten av. Ja, ni hör själva. 
 
Huvudpersonen, Hannah Farr, är en rätt rolig och trivsam person, och persongalleriet runt henne gillar jag också. Det är nog just idén till boken som jag tycker är lite fjantig.
 
Givetvis innehåller boken, som en sån här bok ska, missförstånd, gräl, uppslitande scener, kärlek, vänskap och en del annat. Och givetvis slutar den lyckligt, och så ska det ju också vara. 
 
Sammanfattningsvis, en småtrevlig bok som inte stannar i minnet, och som inte lever upp till sin föregångare.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela