karinboktok.blogg.se

Irländska Marian Keyes är alltid underhållande. Det har jag tyckt sedan jag läste hennes första bok, Vattenmelonen. Nu kommer typ bok 15 eller så på svenska. Den är på imponerande 600 sidor och heter På egen hand, och jag blir inte besviken nu heller. Marian Keyes har både humor och svärta i sina romaner, och man kan inte låta bli att le emellanåt åt hennes huvudpersoner.

 

Amys man Hugh kommer en dag hem och säger att han vill ha sex månaders paus. Han vill ut och resa, backpacka i Sydostasien. Amy förstår ingenting. Hon har trott att de har världens bästa äktenskap, och Hugh är en fantastisk pappa, även till de barn som inte är hans biologiska. Men nej, han ska ta en paus, och han ska komma tillbaka sedan, efter sex månader. Inget Amy säger kan få honom at tändra sig. Hur ska Amy klara jobb, döttrar, hus och sin stora familj av syskon och föräldrar på egen hand? Och om Hugh tar en paus från deras äktenskap, kan hon också göra det? Vill hon göra det? Och när Hugh kommer tillbaka - om han nu gör det - kan det någonsin blir detsamma?

 

För att vara feelgoodböcker, en sorts feelgood i alla fall, är Keyes böcker väldigt lite förutsägbara, vilket jag gillar. Det händer halvoväntade saker hela tiden. Hennes karaktärer har också alltid det där lilla extra. Jag gillar verkligen Marian Keyes, och jag mår alltid bättre när jag läst en av hennes böcker. Och hos henne känns 600 sidor faktiskt inte som för mycket.