Ärlig bok om att bli ensam
Låt oss hoppas på det bästa av Carolina Setterwall är en sann berättelse om hur Carolinas man Aksel dör plötsligt bara 34 år gammal. Deras son är 9 månader. Carolina känner sorg, hon känner skuld,och hon känner sig vilsen.
Här får vi veta hur Carolina och Aksel träffades, vi är med när Carolina liksom pushar på Aksel när det gäller ny bostad, när det gäller att bli föräldrar, och en hel del annat. När Aksel så dör plötsligt i sömnen känns det lite som om hon pushat honom för hårt. Nu ska hon alltså uppfostra Ivan på egen hand. Hur ska det gå, och kommer hon att klara av det?
Det finns mycket sorg och mycket kärlek i den här boken, men också mycket ilska, förvirring och också tacksamhet mot dem som sluter upp kring henne och Ivan.
Det här känns som en ärlig berättelse, utan skönmålning. Man kanske itne håller med Carolina i hennes val, men man känner ändå på något sätt med henne. Jag tycker att den här boken berörde mig!
