Kortfattad och lite konstig men ändå läsvärd
Mördarens mamma av Ida Linde är en liten bok till formatet, bara 156 sidor. Ändå tar den lite tid att komma igenom. Det flyter inte precis när man läser den, för det är en ganska speciell bok. Det är korthuggan meningar, och avslöjar liksom inte mer än nödvändigt.
Henrietta lever med sin pojke (men är det hennes son?). En dag är han plötsligt nästan vuxen, och två poliser ringer på dörren och säger att pojken begått ett mord.
Henrietta hälsar på pojken i fängelset. Där möter hon en annan mamma, Grace, som komit dit för att besöka sitt barn. Mötet med henne blir avgörande för Henrietta och förändrar hennes liv.
Det här är en ganska konstig bok, och jag var itne ens säker på att jag skulle läsa ut den, men med tanke på det korta formatet kände jag att det ändå var värt det, för det är någonting med den här boken, trots allt. Den är itne mysig inte spännande, inte lättläst. Snarare skaver den lite obehagligt när man läser den. Men trots allt. Jag läste ut den. Borde jag ha gjort det? Jag vet inte.
