De la Motte blir bara bättre och bättre
Vintereld är Anders de la Mottes tredje deckare från Nordostskåne. De kallas en fristående serie, men egentligen hänger de inte ihop alls, var sig i var de utspelar sig eller vilka som är huvudpersoner. Men jag storgillade på Slutet på sommaren och Höstdåd, men frågar är om inte den nya Vintereld är ännu bättre?
Handlingen skiftar mellan 1987 och nutid. 1987 hade ett gäng ungdomar en fest på en dansbana i en stugby. En av deltagarna dog, och efter det blir inget sig likt. Vänner och familjer ställs mot varandra.
Trettio år senare ärver en av de som var med på festen, Laura Aulin, stugbyn av sin faster. Hon är fast besluten att åka dit och vara med på fasterns begravning, och sedan ska hon sälja stugbyn och återvända till sitt liv i Stockholm. Men det blir itne riktigt så. Det händer saker i byn som hon inte kan förklara, och hon blir kvar och försöker nysta i vad det egentligen är som sker. Men alla gillar inte hennes närvaro där. Och alla är kanske inte den de utgett sig för att vara.
Det här är välskrivet, spännande och samtidigt mysigt. Fullträff, Anders de la Motte! Jag ser redan fram emot vår-boken, för en sådan lär ju komma.
