Vacker bok som bör läsas långamt
Just nu har jag många böcker hemlånade från biblioteket, och vill gärna hinna med dem alla innan lånetiden går ut. Jag läser snabbt i vanliga fall också, men iblad kan jag anstränga mig och läsa långsant om det är en bok som kräver det. Det borde jag troligen gjort med Péter Gárdos Gryningsfeber, för det är en bok som nog hade tjänat på det. Men som sagt, jag har svårt för att läsa långsamt. So many books, so little time...
Gryningsfeber är en bok som, heter det på framsidan "inspireras av en sann historia och kärleksbrev". Det handlar om Péter Gárdos föräldrar Miklós och Lili. Båda är ungerska judar, båda har blivit frisläppta från andra världskrigets koncentrationsläger, och har hamnat i Sverige. Miklós får veta att han är döende i tuberkolos. Han bestämmer sig då för att sakffa sig en fru. Han tar reda på adresserna till alla ungerska kvinnor i rätt ålder som också kommit till Sverige, och han skriver ett brev till samtliga 117 kvinnor. Ur denna brevskörd sållas Lili fram, och man får följa deras brevväxling, varvat med deras historia.
Det är vackert och stillsamt men ibland blir det lite svårt att hänga med i växlingen mellan brev och verklighet, särskilt som det inte är riktigt helt kronologiskt. Därför tror jag som sagt att boken skulle tjänat på att läsas långsamt. Men det är nu en gång inte jag...
Miklós överlevde mot alla odds, paret återvände till Ungern där de fick sonen Péter. Han kände inte till sina föräldrars historia innan han fick breven av sin mamma. Gárdos är regissör, och han kände omedelbart att han ville göra en film om sina föräldrars historia. Vad jag kan se när jag googlar kommer den att ha premiär senare i vår. Med rätt skådespelare och rätt handlag kan det nog bli en vacker film.
