Rolig och lättsam bok om pensionärer på krigsstigen
Konsten att åldras utan värdighet är tredje boken av Clare Pooley som jag läser. Tidigare har jag läst Ärlighetsprojektet och Pendlarsällskapet, och det här är roliga, lättsamma feelgoodböcker, lagom att bryta av med mellan alla mina deckare och spänningsromaner. Clare Pooley har sitt alldeles egna sätt att skriva, och det är klart underhållande.
Lydia får ett deltidsjobb på den lokla pensionärsklubben, och hon tänker att det blir väl te och handarbete, men icke då De här pensionärerna har andra planer, och en helt annan bakgrund än Lydia trott.
Art är en ganska misslyckad skådis, som dessutom har en mörk hemlighet; han snattar, och har gjort det länge. Daphne har en elegant våning men ett ännu mörkare förflutet än Arts hemlighet. Ruby har alltid en stickning på gång,och det visar sig att hon hämnas på folk på sitt alldeles egna sätt.
Så meddelar kommunen att medborgarhuset där pensionärsklubben, en förskola, karateklubben, profylaxklubben och AA håller till, ska säljas. Det rimmar inte alls med pensionärsgängets planer, och de slår sig ihop med de andra som använder medborgarhuset och bestämmer sig för att rädda byggnaden. Nu är de på krigsstigen!
Men varför är polisen på jakt efter deras buss? Det är nämligen så boken börjar.
Det här är som sagt en stunds rolig och lättsam avkoppling, och sådant behöver man ibland.
