karinboktok.blogg.se

Att läsa är att leva. Här skriver jag om böcker jag läst. Utbudet är blandat, men deckare dominerar.

Moström igen, men tyvärr...

Publicerad 2017-07-24 20:40:53 i Allmänt,

Trogen intill döden är Jonas Moströms fjärde bok i den hopslagna serien om Sundsvallspolisen Johan Axberg och Nathalie Svensson från profileringsgruppen. Jag har tidigare bloggat om flera av de här böckerna, och jag gillade när Moström "övergav" Sundsvallsserien, och lät den smälta ihop med Uppsalaserien med Nathalie Svensson. Och ja, jag gillar fortfarande den tanken. Men. Jag tycker inte riktigt Moström har lyckats med den här boken. 
 
Flera olika personer hittas döda, på helt olika platser i Sverige. Allihop har de en blå ros liggande på bröstet. Hur hänger det ihop, och vad betyder rosen?
 
Boken är helt okej väldigt länge. Moström håller handlingen och tempot uppe när det gäller mordmysterierna. Men när upplösningen närmar sig, och vi får veta vem som är den skyldige, ja då hänger jag inte med längre. Jag gillar inte motivet; det hade dugt om det handlade om ett eller två specifika mord, men det här blir lite löjligt. Nej, Jonas Moström, jag hoppas att nästa bok blir snäppet bättre än den här!
 

Vindlande släktkrönika från Ghana härlig läsupplevelse

Publicerad 2017-07-24 18:20:56 i Allmänt,

Yaa Gyasi, som skrivit boken Vända hem, är född 1989 i Ghana. För att vara så ung skriver hon verkligen en förvånande mogen bok. Gyasi växte upp i Alabama, men hennes debutbok utspelar sig till största delen i just Ghana. Det är en på många sätt fantastisk bok!
 
Vi får följa ett antal generationer av samma familj med början i slutet av 1700-talet, och slutet i nutid. Två systrar växer upp utan att veta om varandra. Den en blir bortgift med en engelsman, den andra förs bort för att säljas som slav. Vi får sedan följa olika medlemmar av deras släkt genom brottstycken av deras liv. 
 
Det här en jättebra bok, som verkligen går in i hjärtat på en. Jag gillar ju släktkrönikor. Om jag får anmärka på något är det väl att jag gärna haft någon form av släktträd i början av boken. Särskilt i början blir det lite rörigt att hålla reda på allas inbördes relationer, eftersom Gyasi inte precis berättar kronologiskt. Det blir lättare ju längre man läser, men som sagt, en släktkarta hade underlättat.
 
I övrigt kan jag bara rekommendera den här boken, som nog är den första jag läser som utspelar sig i Ghana, vad jag kan komma ihåg.
 

Nya Peter May får en extra dimension

Publicerad 2017-07-24 18:11:59 i Allmänt,

På semestern i Skottland köpte vi Peter Mays senaste (?) bok, Coffin Road. Vi var ju på roadtrip för att bland annat se miljöerna från hans Lewistrilogi. Coffin Road utspelar sig mestadels på Harris, som ligger söder om Lewis. Och jag får ju erkänna att boken får en alldeles extra dimension när man faktiskt varit på platserna det skrivs om, sett skyltar, och liksom hänger med på var de befinner sig. Jag hade alldeles säkert tyckt om den här boken hursomhelst, men som sagt, nu blev det något extra.
 
Boken börjar med att bokens huvudperson befinner sig på en strand på ön Harris. Han har tappat minnet, och vet inte vem han är, vad han heter, eller vad han gör där. Så småningom träffar han på människor som vet vem han är, men det säger honom fortfarande ingenting. Och de skäl han givit för att befinna sig där, och hyra ett hus på Harris, de verkar inte vara sanna. Han börjar nysta i de få ledtrådar han har, och han upptäcker saker som gör att han plötsligt befinner sig i livsfara.
 
Vi får också följa en tonårig tjej i Edinburgh, som vägrar acceptera att hennes pappa faktiskt begick självmord för två år sedan. Kanske var det något annat som hände? Karen börjar forska i sin pappas försvinnande, och plötsligt befinner hon sig också i livsfara.
 
Det här är en riktigt spännande och bra bok som liksom Mays andra böcker utspelar sig i en fantastisk miljö! Vill du inte läsa den på engelska, lär den väl bli översatt inom det närmaste året, misstänker jag.
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela