karinboktok.blogg.se

Att läsa är att leva. Här skriver jag om böcker jag läst. Utbudet är blandat, men deckare dominerar.

Mycket bättre än väntat

Publicerad 2017-08-24 22:39:00 i Allmänt,

När jag började läsa Som om du inte fanns av Kate Eberlen hade jag måttliga förväntningar. Visst, jag hade läst om boken och den verkade bra, men det var ingen författare jag kände till, och boken är på över 500 sidor. Då krävs det lite extra för att intresset ska hålla i sig.
 
Och se, den hade just det där lilla extra som gör att man ser fram emot nästa tillfälle i läsfåtöljen, och som gör att man när boken är utläst saknar den litegrann och undrar vad som egentlgien händer nu med huvudpersonerna.
 
Tess är ute och tågluffar med kompisen Doll. I italienska Florens ber de en brittisk kille att ta ett kort på dem. Det är Gus. Han är i Florens med sina föräldrar för att försöka komma över att hans bror dött i en skidolycka. De sneglar på varandra, Tess och Gus, men mer blir det inte. Då.
 
Under de kommande cirka femton åren kommer Gus och Tess vägar faktiskt att korsas ett antal gånger, fast lite så där vid sidan om verkligheten. De kanske är på samma konsert, eller Tess jobb ligger intill Gus lägenhet. De stöter faktiskt ihop några gånger, men greppar det inte riktigt.
 
Under tiden går deras liv vidare.
 
Tess mamma dog i bröstcancer strax efter tågluffen, och Tess 18 år får hela ansvaret för lillasystern Hope som bara är fem år. Bröderna har andra liv, och pappan tycks förutsätta att Tess ska avstå från sina planerade universitetsstudier och ta hand om Hope. Hope är ett speciellt barn. Så småningom får hon diagnosen Aspergers. Hur ska Tess nånsin kunna släppa ansvaret för henne?
 
Gus pluggar mot sin vilja till läkare. Brodern Ross var läkarstudent när han omkom, och nu känner Gus föräldrarnas förväntan på honom att gå i broderns fotspår. Och det är inte det enda sätt han går i broderns fotspår...
 
I bokens sista del träffas Gus och Tess igen. Båda har de åkt tillbaka till Florens av olika anledningar, och äntligen korsas deras vägar på riktigt. Och trots detta blir det aldrig sirapssött, utan bara varmt och engagerande. Kanske för att det händer mycket i de två huvudpersonernas liv, och det är många jobbiga saker. Ändå blir boken aldrig tung, utan man bara sugs in i den och vill läsa vidare. En riktigt bra bok, dessutom med ett vackert omslag!
 
 
 
 
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela