Joona Linna tillbaka igen - tack och lov
Kaninjägaren är den sjätte boken i Lars Keplers serie om Joona Linna och Saga Bauer. Men mellan den femte boken, Stalker, och denna, kom Kepler med en fristående bok, Playground. Den var milt sagt underlig, och utspelade sig till häften i någon slags dödsrike. Den gillade jag inte alls. Därför säger jag tack och lov för denna boken, även om den kanske inte är den bästa i Joona Linna-serien. Den är ändå milsvitt bättre än den konstiga Playground.
Joona Linna har suttit i fängelse i två år, men nu behövs han för att hjälpa till att fånga en seriemördare. Mördaren kallas Kaninjägaren, och innan varje offer dör får de höra en barnröst läsa en ramsa om kaniner.
Jag är ju lite tveksam till att man plötsligt befriar någon som suttit i fängelse i två år bara för att han är polis. Men bortsett från det är boken förstås spännande, som alla Keplers deckare. Man läser och läser och läser, och vill veta hur det går. Jag trodde att jag ganska tidigt upptäckt vem mördaren var, men den ledtråden visade sig leda ut i tomma intet. Lite konstigt, men okej då.
Som vanligt är det en rafflande upplösning. Den här gången utspelar den sig på en konferensanläggning i Kirunatrakten.
Jag tycker som sagt inte att att det här är den bästa boken i serien, men som en stunds underhållning duger den absolut, och jag läser gärna nästa bok om Joona Linna och Saga Bauer också.
