Nya Kallentoft en besvikelse
Jag har troget följt Mons Kallentofts Malin Fors genom fem böcker i årstidsserien och fyra böcker i elementserien. Jag har tyckt att allihopa varit rätt okej, men vissa bättre och andra svagare. Nu har första bokemn kommit i en serie som tydligen ska få namn efter de fem sinnena. Den heter Djävulsdoften, och Malin Fors befinner sig i Thailand. Efter att inte ha kunnat få bukt med sitt drickande efter att Daniel lämnat henne skickas hon på rehab i Medelpad. Men inte heller då lyckas hon släppa spriten. Som en sista chans får hon jobbet som sambandsofficer på svenska ambassaden i Thailand. En nystart, är det tänkt. Hur nu någon tänkte. Att skicka en alkoholist till ett land där spriten är billig och det sups friskt var kanske inte så genomtänkt?
En svensk kvinna hittas mördad i Bangkok. Malin blir mer inblandad i fallet än hon tänkt sig. Hon ska inte delta aktivt i polisarbetet, men det kan hon förstås inte låta bli. Hon samarbetar snart med en thailändsk kollega, och givetvis blir fallet farligt för henne. Under tiden fortsätter hon att dricka ohejdat, trot s att hennes kollegor försöker hejda henne.
Jag börjar faktiskt bli lite trött på Malin och hennes supande. Den här boken är mer supande än det är deckargåta, känns det som. Det här är nog den sämsta Malin Fors-deckaren hittills, och fortsätter det så här vete sjutton om jag fortsätter att följa serien. Men jag får väl ge nästa bok en chans också, om än med viss tvekan...
