Kul uppslag, men slarvigt skriven och korrläst
Jag förstår varför Roger Svedberg försökt göra när han skrev Carmensyndromet. Han är musiker, och jobbar i Kungliga hovkapellet, och boken han skrivit utspelar sig på Operan, och bygger väldigt mycket på olika operor. Det greppet är lite kul, och själva deckarplotten är inte helt oäven, även om jag inte tycker att Svedberg får ihop det riktigt på slutet.
Men det stora problemet med den här boken är ett dåligt språk och en dslarvig (eller möjligen obefintlig) korrekturläsning. "Han sjung" istället för "Han sjöng". "Skorna chippade" i stället för "Skorna kippade". En hel del grammatiska tavlor av typen "deras" i stället för "sina". Ja, så fortsätter det. Lite synd, för idén med boken rä rätt kul. Men såna här mmissar får åtminstone mig att tappa intresset.
