Fjortonde Gamache-deckaren okej men inte bäst
De blindas rike av Louise Penny är fjortonde deckaren med kommissarie Armand Gamache i huvurollen. Penny brukar kallas en modern Agatha Christie, men även om jag gillar Penny mycket vet jag inte om jag håller med om det. Jag tycker Pennys plots är mer invecklade och ibland kanske lite för tillkrånglade. Men visst, det är ju hundra år sedan Christie skrev sina första böcker, och tiderna förändras.
Hur som helst brukar jag gilla Gamache-deckarna, som vanligen utpselar sig i den lilla kanadensiska byn Three Pines. Och nummer 14 håller väl klassen, även om jag kanske inte tycker att det är en av de allra bästa.
Armand Gamache får en dag ett brev, där han blir inbjuden att åka till en övergiven bondgård. Där får han vet att han tillsammans med två andra personer utsetts till testamentsexekutor av en kvinna han inte alls känner. Testamentet som kvinnan skrivit innehåller många konstiga detaljer. Och snart finner man en död kropp som har samband med alltihop. Gamache blir nyfiken och tar på sig uppdraget. Han är ju just nu avstängd från sin tjänst på Surete, och har därför tid. Avstängningen hänger ihop med en historia som sträcker sig en eller två böcker bakåt, som har med droger att göra. Jag minns inte alla detaljer, och därför blir det lite dumt när det kommer tillbaka.
Men med det sagt är det här boken inte så dum, men som sagt inte på absoluta toppen. Men man vill ju gärna följa personerna i de här böckerna. Och jag tror jag sagt det förr, och jag säger det igen - jag skulle väldigt gärna vilja äta päå Oliviers och Gabris bistro. De verkar servera fantastisk mat!
