karinboktok.blogg.se

Att läsa är att leva. Här skriver jag om böcker jag läst. Utbudet är blandat, men deckare dominerar.

Så bra krigsskildring i Köpenhamns- och Malmömiljö

Publicerad 2016-07-26 16:37:00 i

För ett par år sedan var Malmöförfattaren Set Mattsson på författarbesök på vårt bibliotek. Jag läste då inför besöket hans kriminaltrilogi från efterkrigstidens Malmö; Ondskans pris, Svekets offer och Fruktans tid. Vädigt välskrivna och intressanta böcker, och extra roligt att min hemby Östraby finns med i en av böckerna. Visserligen som nazistfäste, men ändå...
 
Nu har Mattsson skrivit Så länge min bror andas. Den utspelar sig huvudsakligen i Köpenhamn men också lite i Malmö, och på 40-talet. Några av figurerna i trilogon förekommer också i denna bok. Framför allt gäller det danska Ilse Pedersen som här spelar en av huvudrollerna.
 
Det tar väl en 50-60 sidor innan jag riktigt landar i boken, men när jag väl gör det har jag svårt att släppa den! Mattsson förnekar sig inte. Han skriver otroligt väl, med en bra språkbehandling och ett intressant innehåll. Jag vet att han gör mycket research, och är rätt säker på att hans fakta är korrekta, eftersom boken är utgiven på Historiska Media, vilket jag uppfattar som en kvalitetsstämpel.
 
Boken utspelar sig i Danmark som sagt, och tiden är hösten 1943. Gila och hennes föräldrar är danska judar, och blir tvungna att hals över huvud fly till Sverige, när situationen för dem bara blir värre och värre. Kvar på ett sjukhus i Köpenhamn finns Gilas älskade lillebror Jakob. De får löfte om att Jakob ska skickas efter till Sverige så fort han tillfrisknar. När så inte sker bestämmer sig Gila för att åka tillbaka till det ockuperade Danmark för att leta efter Jakob - ett farligt tilltag för en judinna. Väl i Danmark får hon hjälp av Ilse Pedersen, som är medlem i motståndsrörelsen. Gila och Ilse hamnar i många farliga situationer, men de ger inte upp.
 
Jag tyckte lika mycket om den här boken som om trilogin om poliskonstapel Douglas Palm (som skymtar förbi i den här boken). Jag hoppas på en fortsättning här också, eller kanske på en fortsättning om Palm och hans kollegor, något som Mattsson antydde är något han är sugen på att skriva.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela