Bra, men man börjar kunna greppet
Andras vänner är Liane Moriartys tredje bok på svenska. Den första var den omtalade Öppnas i händelse av min död, den andra Stora små lögner. Jag gillade båda. Och jag gillar väl egentligen den här boken också. Det är bara det att nu börjar man känna igen sig. En australisk förort. Ett gäng grannar/vänner. Boken uppbyggd så att det handlar om en speciell kväll, i det här fallet en grillkväll med grannarna. Och så får man omväxlande läsa en bit från grillkvällen, och en bit från ungefär två månader senare. Och man förstår ju att något väldigt speciellt hände den där grillkvällen. Men exakt vad, det får vi ju förstås veta bit för bit.
Det handlar om Erika och Oliver som bor grannar med Vid och Tiffany, och desutom Erikas barndomsvän Clementine och hennes man Sam. Några tillhörande barn, en busig hund, en ilsken granne och som sagt en grillkväll. Men det finns förstås en hel del underliggande spänningar mellan de här personerna. Dessutom verkar det som om alla på något sätt känner sig skyldiga till det som faktiskt händer under grillkvällen. Vem fel är det egentligen? Ingens? Allas? Någon speciell persons?
Det här är skickligt gjort. Liane Moriarty är duktig på det här växelvisa berättandet. Det är bara det att de tre böcker jag läst av henne är uppbyggda på nästan exakt samma sätt, och man känner igen sig. Jag hade önskat att hon kunde variera sig lite. Hade jag läst den här boken som första bok hade jag nog gillat den nästan lika mycket som Öppnas i händelse av min död.
