Svensk debutdeckare med kvinnlig superhjälte
Mannen som lekte med dockor är en debutdeckare, skriven av stockholmaren Magnus Jonsson. Den är första delen i den planerade Hatet-trilogin om man ska tro framsidestexten, och det ska man väl.
Jag är kluven till den här boken. Själva intrigen är spännande, ibland andlöst spännande. Jag kommer att tänka på Stieg Larsson, Lars Kepler eller paret Hjorth&Rosenfeldt. Och det är författare jag gillar. Huvudpersonerna är poliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson samt doktoranden Linn Ståhl. Och de är kul att lära känna, men de känns kanske lite för extrema. Ja, inte Stenlander kanske, men Erik Svensson är mörkhyad, men vräker ur sig en del rasistiska kommentarer, klär sig som en hip-hoppare och känns allmänt väldigt opolisaktig. Linn Ståhl är hjältinnan som klarar sig ur allt, typ Lisbeth Salander. Enligt mina beräkningar borde hon väl ha dött en tre-fyra gånger i den här boken, om hon inte haft en osannolik tur och varit osannolikt klipsk och stark... Samtidigt är hon en kul bekantskap, precis som Lisbeth Salander på sin tid. Hon har ett förflutet i AFA, Antifascistisk aktion, är en gudabenådad hacker, och ska nu hjälpa polisen, inte utan ett visst inre motstånd.
Jag kan leva med huvudpersonerna även om de är nästan lite karikatyrliknanade. Jag har större problem med all namedropping. Vartenda klädesplagg, vartenda café och varenda krog - huvudsakligen kring Hornstull i Stockholm - namnges noggrant. Det blir lite mycket, tycker jag. Det kunde jag ha varit utan.
Med det sagt är boken som sagt mycket spännande. En ung kvinna hittas mördad i sin lägenhet, och hon ser ut som en gammaldags porslinsdocka. Det handlar mycket om högerextrema krafter men också om det förbryllande så kallade dockmordet. Jag sträckläste mer eller mindre boken, och tyckte att författaren ändå fick ihop slutet bra, även om Linn Ståhl som sagt verkar ha superkrafter. Nåja, det är ju en roman. Jag gillade den trots allt, och jag läser gärna nästa del i serien.
