Irländsk thriller med oväntade vändningar
Tyst väntan av irländska Liz Nugent gick fort att läsa. Den var svår att släppa när man väl börjat läsa den, nämligen. Det är en thriller och den är spännande, men den är emellanåt också ganska rolig, och den är definitivt inte förutsägbar.
Andrew och Lydia Fitzsimons och deras tonårige son Laurence lever ett bra liv i Lydias enorma villa till föräldrahem. Lydia vill så gärna ha ett barn till, men det enda de får är mssfall. Lydia kommer dock på hur de ska lösa det, att skaffa sig ett barn, när de nu inte får napp hos adoptionsbyråerna. Hon tror att hon har den idiotsäkra idén. Andrew går motvilligt med på hennes plan. Givetvis slutar det hela i katastrof, och de står plötsligt med ett lik som de inte vet var de ska göra av.
Lydia tar ledningen, och löser det hela, och Laurence får förstås inget veta. Lydia känner sig lugn. Men det borde hon inte vara. Snart går inget som hon tänkt sig, och saker går mer och mer överstyr.
De flesta personerna i den här boken är på olika sätt rätt obehagliga, men samtidigt gillar man dem, på något konstigt sätt. Handlingen är som sagt oförutsägbar, och när man tror att man vet hur det kommer att gå svänger det 180 grader. Och slutet ska vi bara inte tala om...
