Svensk feelgood som är överraskande bra
In i minsta detalj av Kristin Emilsson får väl beskrivas som en svensk feelgood. Jag tycker ibland att svensk feelgood kan bli lite tafflig jämfört med brittisk och amerikansk (medan den amerikanska å andra sidan tenderar att bli lite smetig...). Men den här boken överraskar positivt.
Freja och Anton har nästan renoverat färdigt sin vindsvåning på trendiga Söder, och funderar som bäst på om sovrumsväggarna ska målas i äggskalsvitt eller tofuvitt. De träffar sina kompisar på trendiga uteställen, handlar i trendiga butiker och har högstatusyrken. Så långt är boken förutsägbar och ganska fånig. Men den utvecklar sig. Antons pappa dör, och han åker till lilla småländska Idemåla för att begrava pappan, och för att träffa sin dementa mamma. Sedan ska han återvända till storstadslivet som om inget hänt. Men så blir det förstås inte, utan snart befinner sig både Freja och Anton i Idemåla. Och det är här boken börjar bli intressant. Det som händer i Idemåla (och där utspelar sig större delen av boken) är faktiskt inte lika förutsägbart, och ganska kul.
Jag la ifrån mig den här boken med ett leende och en vilja att veta hur det går sedan, och det brukar vara ett bra tecken. En bagatell, javisst, men en trevlig bagatell till bok.
