Ganska rörig och ointressant uppföljare
För något år sedan läste jag Skuggland, Marcus Dunbergs debutdeckare/spänningsroman, och tyckte den var riktigt bra. Nu har jag läst uppföljaren, Högdjuret, och den är jag inte lika imponerad av, tyvärr. Jag tycker den är lite rörig, och jag kommer liksom aldrig in i den, och blir aldrig riktigt engagerad.
Boken utspelar sig dels på 1980-talet, då Gunnar är barn och bor med sin mamma i Vasastan. Hans morfar Hansi är tysk, och var hans förmögenhet kommer ifrån vet man inte riktigt.
Sedan är det nutid (och ungefär då (eller kanske tio år tidigare) utspelade sig också den förra boken, eftersom Gunnar var en vuxen affärsman då. Det är han nu också, och vi möter också Daniel, som var en viktig person i förra boken. Nu har han hunnit bli 19 år, och han återvänder till Stockholm efter att ha bott i familjehem på annat håll. Hans mamma Vicki sitter nämligen i fängelse, dömd för ett mord hon inte begått. Daniel anser att det är Gunnars fel.
Ja, och här nånstans tappar författaren mig. Jag hänger inte riktigt med på alla intriger och tankar folk har om varandra, och jag tycker helt enkelt boken är ganska ointressant. Synd, eftersom den första som sagt var rätt bra.
