Varm och mysig roman som blandar historia med nutid
Carmel Harrington är en ny författarbekantskap för mig. Hon är irländska, och jag tror inte hon är översatt till svenska förr, men nu har jag då läst hennes bok Kvinnan från Donegal. Man kan väl säga att det är en historisk feelgood. Eller rättare sagt, den utspelar sig historiskt och i nutid. Och den bygger delvis på riktiga händelser, vilket ju är rätt vanligt numera när det gäller böcker som utspelar sig kring första eller andra världskriget.
I nutid befinner vi oss mestadels på Bermuda, en ö i Atlanten en bra bit från USA:s kust. Här bor de två äldre damerna Kate och Esme, och de får besök av sin unga bekanting Saoirse som annars bor på Irland.
När året är 1939 träffar vi Eliza, som bor på Irland och jobbar på en lokaltidning. Hennes fästman omkom för ett antal år sedan, och hon har varit ensam sedan dess. Nu möter hon en man, och på något sätt finner de varandra, och hon lovar att gifta sig med honom. Han, Matthew, är kommendörkapten, stationerad på Bermuda, och han reser dit i förväg, och Eliza ska komma efter med båt en tid senare. Men under tiden blir det oroligare i världen, och båten Eliza åker med torpederas utanför Skottlands kust. Eliza räddas, tillsammans med femåriga Kate, som kommit ifrån sina föräldrar på båten. Kate ja, känner ni igen namnet? Just den Kate...
Ja, sedan får vi följa de olika personerna i olika tider, och jag tycker Carmel Harrington lyckas väldigt bra med levandegöra de här personerna och deras relationer. Det är en varm, mysig bok med en del överraskande förvecklingar, men precis som det ska vara blir det ändå på något sätt bra till slut. Och man lär sig en del, till exempel om Bermuda.
Den här boken gav mersmak. Kanske kommer det fler böcker av Carmel Harrington på svenska nu?
