Den rätta knycken - om Vi på Saltkråkan
Av alla Astrid Lindgrens berättelser har jag alltid älskat Vi på Saltkråkan mest. Jag tror jag identifierade mig lite med Tjorven när jag var liten. Precis som hon heter jag Karin Maria (sedan heter hon dessutom Eleonora Josefina, det gör inte jag), jag tillbringade somrarna i skärgården, och jag var en liten glad, envis och knubbig tjej. Och åh, vad jag ville ha en Båtsman!
I julklapp önskade jag mig och fick boken Den rätta knycken av Johan Svedjedal. Den handlar om just berättelsen Vi på Saltkråkan, både boken, tv-serien och filmerna.
Johan Svedjedal tar ett delvis nytt grepp om Saltkråkan. Han berättar om mycket bakom boken. En del av det här visste jag redan, men en del var nytt för mig, och det är roligt att läsa. Han berättar om Astrid Lindgrens berättarteknik, om mediebevakningen, om de unga skådespelarna och mycket annat.
Svedjedal är mycket grundlig, det märks på att av bokens 240 sidor består de sista 55 sidorna av bilagor, noter, bildkällor, källor och litteratur samt personregister. Det blir lite mastigt. Såklart är det ju inte meningen att man ska läsa allt detta, mera ha för upppslag, men ändå blir det lite mycket.
Sammanfattningsvis är jag glad åt att äga och ha läst boken, men till viss del hade jag velat ha lite mer skoj och lite mindre typ litteraturforskning, även om det säkert är författarens avsikt att det ska vara så här. Men som sagt, visst är det skoj att ha läst boken trots allt.
