Inspirerat av verkliga händelser och riktigt bra
Jag har läst några böcker av Nikola Scott, bland annat Min mammas hemlighet, som jag tyckte väldigt mycket om. Nu har jag läst Livet som aldrig var mitt, och ja, jag gillar den också. Scott skriver historiska romaner, men ganska nyhistoriska, om man kan kalla det så. Den här boken utspelar sig till exempel på 50-talet.
Isobel är 23 år och läser till läkare. På 50-talet var det inte så lätt, många män tyckte att läkaryrket inte var något som kvinnor skulle ägna sig åt. Men Isobel har ett problem till. Hon är egentligen inte Isobel, utan Agnes. Hon arbetade som hembiträde i Isobels familj, och de var bästa vänner. När Isobel omkommer i en olycka bönar och ber hon att Agnes ska ta hennes utbildningsplats på läkarlinjen, och så blir det. Men det visar sig bli svårt att leva ett dubbelliv utan att avslöja vem hon egentligen är, men samtidigt älskar hon det hon gör, och kan inte tänka sig en annan utbildning. Ska hon våga berätta sanningen, och vad kommer i så fall att hända?
Mycket av det som händer i den här boken är väl inspirerat av verkliga händelser, och det gör det ju inte sämre. Nikola Scott skriver bra!
