Riktigt trivsam Alan Banks-klassiker
Jag brukar gilla Peter Robinsons deckare med Alan Banks i huvudrollen. Nu kommer det ju inga nya böcker, eftersom Robinson gick bort 2022, men bokförlaget Forum håller på att ge ut de tidiga deckare som av någon anledning aldrig gavs ut i Sverige (man började med elfte boken eller något sådant) under namnet Alan Banks-klassiker. Och det mätks väl ibland att de är tidiga, och inte riktigt så bra som de senare. Men Kärlekens villovägar som jag läst nu, är femte klassikern, och då hade väl Robinson kanske fått upp tempot, för den är riktigt bra.
Caroline Hartley hittas död av sin sambo Veronica Shildon. Hon är brutalt knivmördad, och Veronica blir förstås chockad.
Det finns en hel del trådar att dra i. Carolines förflutna innehåller både hemligheter och personer som inte varit kända, och det finns också en hel del människor i hennes nuvarande liv som polisen vill titta närmare på. Alan Banks har här hjälp av den unga kriminalassistenten Susan Gay, som verkar göra ett bra jobb, och är en trevlig bekantskap.
Jag anade ganska tidigt vem den skyldiga var, även om jag inte riktigt förstod varför, men det gjorde inte så mycket. Jag tyckte det här var en trivsam deckare, precis som det brukar vara när Peter Robinson och Alan Banks dyker upp.
